I en tidigare bloggpost berörde jag faktumet att intervjuer om sömn i det korta format som är tidningsartiklar lätt uppfattas som rätt så pekpinnemässiga. I korta artiklar ska längre resonemang omvandlas till lättbegripliga sömntips. Det är absolut inget fel med det, men en lyx med min bok En perfekt natt var just att kunna breda ut sig, nyansera och förklara att det som är bra för en inte nödvändigtvis behöver vara det för en annan.
Kommer att tänka på det här med anledning av en färsk intervju (ej på nätet) som kom att handla mycket om hur digitala vanor påverkar sömnen. Om någon fått intrycket att jag tycker att alla digitala prylar ska stängas ned efter middagen och aldrig släppas in i sovrummet så passar jag här på att förtydliga; så tycker jag inte.
Min grundinställning är att du ska göra det som fungerar för dig; om du tröskar jobbmejlen i sängen, det sista du gör innan du sover, och sedan sover bra – fortsätt då för all del. Kanske är du till och med en av dem som inte blir riktigt lugn förrän du gått din digitala runda. I så fall är det inget att fundera på.
Däremot finns det en del som pekar på att många har ett digitalt beteende som krockar med ett sunt sömnbeteende. Patienter med sömnlöshet brukar få rådet att avsätta en eller ett par timmar åt att varva ner före de går och lägger sig. Det handlar om att ge hjärnan en chans att i lugn och ro stänga för dagen.
Jämt uppkopplad är man väl medveten om att omvärlden i form av en smartphone alltid ligger och väntar på nattygsbordet, en armslängd bort. Du kanske har vaknat mitt i natten, sträckt dig efter telefonen för att kolla nya meddelanden, bara för att sedan ligga där, sömnlös och med ny information snurrande i huvudet. Ditt beteende är i så fall inte unikt, särskilt inte om man går nedåt i åldrarna. I exempelvis en belgisk studie kopplades ungefär en tredjedel av fallen av onormal trötthet hos tonåringar till överdrivet bruk av telefon nattetid (den har visserligen rätt många år på nacken, men säger troligen mycket om hur det fungerar i industrialiserade länder även idag). Den kraftiga ökningen av problem med sömnen hos svenskar mellan tjugo och trettio år de senaste decennierna kopplas också till övergången till ett ”24-timmarssamhälle” som aldrig erbjuder några riktiga pauser.
Problemet, för de som har ett, kokar ner till något rätt enkelt; interaktivitet -> aktiverad hjärna -> svårt att sova. För den som lider av sömnlöshet kan det vara klokt att testa att låta digitala prylarna – åtmistone de som erbjuder mer krävande interaktivitet – stanna på andra sidan sovrumströskeln när det är dags att sova. Känsliga som hamnat ur fas med dygnsrytmen kan också ta del av forskning kring effekterna av blått ljus från skärmar.