Spädbarn bör sova ensamma, enligt en färsk studie som refereras i Dagens Medicin. Att sova tillsammans med föräldern är en riskfaktor för plötslig spädbarnsdöd, enligt studien vid Göteborgs universitet. Tidigare har man i Sverige inte avrått föräldrar från att sova med barn, såvida de inte varit påverkade av alkohol, droger eller är rökare. Men en slutsats från den aktuella studien blir att alla föräldrar bör avstå från att sova med sina barn under de första tre månaderna. Ämnet är laddat, och professor Göran Wennergren som står bakom den säger sig vara beredd på mothugg.
Själv tycker jag att resultatet av studien sätter fingret på något intressant – nämligen hur man ska se på begreppet ”naturligt”, och varför det kan vara klokt att tänka kritiskt när folk slänger sig med uttrycket som ett enordsargument för vad en borde och inte borde göra.
I det kapitel i En perfekt natt som handlar om små barn och sömn skriver jag en del om hur sömn hos barn utvecklats evolutionärt. Idén om att barn ska sova ensamma är definitivt inget som varit norm genom olika tider och i olika kulturer. I åtta av tio samhällen sover föräldrar och barn i samma rum, och i nästan hälften av fallen i samma säng eller motsvarande, enligt en genomgång av etnografiska data från 127 kulturer. Historiskt har det mönstret varit ännu mer dominerande.
Allt pekar på att små barns sömn genom vår evolution utvecklats under samsovning. Det finns flera tänkbara förklaringar till varför barns lätta sömn med täta uppvaknanden är en egenskap som gynnats. Amningen ökar kraftigt när barn och föräldrar sover ihop, med upp till dubbelt så många amningstillfällen, och de positiva effekter amning har för exempelvis immunförsvaret är en förklaring som ligger nära till hands.
Men det som var biologiskt funktionellt för våra förfäder – samsovning – behöver inte nödvändigtvis vara det i Sverige i dag. Tvärtom, om man ska tro studien från Göteborgs universitet, som lyfter fram samsovning som en riskfaktor större än den skyddsfaktor som amning utgör. Om en med ”naturlig” menar biologiskt funktionell och bra för hälsan – det är ofta så uttrycket används vid lunchbordsdebatter – så kan det alltså vara så att ett annat sömnbeteende är ”naturligt” i dag än när vår art utvecklades.