I boken En perfekt natt skriver jag om hur ett av de viktigaste stegen mot bättre sömn – och därmed ett bättre liv – är att bli bekant med sin ”sömnpersonlighet”. Var och en av oss har medfödda förutsättningar för ett visst sömnbeteende; hur mycket vi behöver sova och när vi helst gör det.

Det finns en tid på året när du har bättre förutsättningar än annars att förstå hur du fungerar, nämligen under din semester. Om du inte har barn som drar upp dig klockan 5 på morgonen blir semestern en period när du inte behöver ta hänsyn till sociala tider, utan kan låta din biologiska rytm och ditt sömnbehov styra när du går och lägger dig och när du vaknar.

För mig innebär längre ledigheter ofelbart att jag glider in i ett sömnmönster med läggning klockan 1, uppstigning klockan 8. Och jag kan år efter år se samma tydliga och regelbundna mönster hos kompisar jag semestrar med – några som är så kallade tidiga kronotyper och börjar gäspa redan vid klockan 21-22, medan andra faller in i betydligt senare vanor.

Den vanligaste missuppfattningen om kronotyp (om man är morgonperson, kvällsperson eller någonstans mitt på skalan) är att man själv väljer vilken kategori man ska tillhöra. I själva verket har alla en medfödd kronotyp, en egen biologisk rytm med toppar och dalar av hormoner, exempelvis det kroppsegna sömnhormonet melatonin. Det enda verkligt effektiva sättet att påverka sin rytm är att utsätta sig själv för ljus – utomhusljus på förmiddagen gör dig ”tidigare”, medan starkt ljus på kvällen gör din biologiska rytm senare.

Det finns också seglivade idéer om att morgonpigga skulle vara mer disciplinerade och effektiva personer.  Men det är inget annat en kulturell rest från bondesamhället, helt utan relevans i dag. På samma sätt som en hårfärg inte är bättre än en annan, är inte kronotyper det heller.

Hur länge sov du på din semester? Om du tror att du klarar dig fint på sex timmar men sov åtta per natt några veckor in på din semester är risken stor att du till vardags går runt med kronisk sömnbrist. Betydligt fler tror att de är ”biologiska kortsovare”, som står sig bra på korta nätter, än som faktiskt är det.

Om du liksom jag nyligen avslutat din semester ska du passa på att försöka komma ihåg hur du sov. Skillnaden mellan den biologiska rytm du följde då och de sociala tider du följer till vardags brukar av forskare beskrivas som ”social jetlag”, och den kan vara precis lika besvärlig som vanlig jet lag. Att anpassa sin vardag efter sin kronotyp kan vara svårt, men om du har möjlighet har du massor att vinna – ett liv i samklang med din biologiska klocka betyder bättre sömn, och bättre sömn betyder i sin tur bättre humör, hjärnkapacitet och hälsa.

Share →

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>