Några dagar efter att ”En perfekt natt” kommit ut har jag hunnit med ett gäng intervjuer, varav några publicerats i till exempel AftonbladetDagens Industri och Fokus. Mer tv-inslag/program och tidningsartiklar är på gång och jag kommer att hojta till när något nytt publicerats. Jag är jätteglad och smickrad över intresset, och tycker också att det är väldigt roligt att i intervjuerna ta mig an så många olika aspekter på sömn. Jag har pratat om allt från jetlag, sömnens koppling till övervikt och om tupplurar på arbetsplatsen, till existentiella uppfattningar om natten. För att nämna några exempel på vinklarna i olika medier.

Rapporteringen har varit bra och intervjuerna relevanta, men journalistik innebär definitionsmässigt en förenkling av ibland komplicerade ämnen. Eftersom jag själv är journalist har jag bra koll på den saken, och att skriva bok var väldigt kul på det sättet – plötsligt hade jag chansen att lägga ut texten om sådant som intresserar mig. Att befinna sig på andra sidan (jag har jobbat länge som dagstidningsjournalist) är också helt klart en nyttig erfarenhet.

Ett par viktiga poänger med min bok faller lätt bort i det korta format som är ett tv-inslag eller en tidningsartikel:

★ För det första; en enkel lista med sömntips som alla borde följa finns inte. Med kunskap om sömn och de unika förutsättningar som gäller för just dig har du bättre möjligheter att påverka just ditt sömnbeteende.

★ För det andra; vi är sällan slavar under våra gener. Medan det finns viktiga, ärftliga aspekter på sömn och sömnbeteende så är det i mötet mellan gener och miljö som sömnbeteendet uppstår. Ett exempel: alla har en medfödd tendens, eller genetisk predisposition som det heter på forskarspråk, att vara morgonperson, kvällsperson eller någonstans mitt på skalan – din kronotyp. Men den påverkas också av miljöfaktorer, främst hur mycket utomhusljus du får. Alla som har läst min bok har bra koll på den saken, men på 2500 tecken är det – fullt förståeligt – svårt att utveckla resonemang av den typen.

Vad är poängen med den här lilla utvikningen? De flesta av mina intervjuer innehåller ett antal sömntips eftersom det är en tacksam form rent journalistiskt. Även om det finns sådana tips som är vettiga för de allra flesta, är det bra att tänka på att de kanske inte gäller just dig. Ett exempel är vikten av förmiddagsljus. Dagsljus är visserligen bra för alla, men framför allt för kvällspersoner som har svårt att somna. Att jogga är toppen för de flesta, men gör varken till eller från för andra.

Listor med sömntips kan lätt upplevas som ännu ett gäng generaliserade pekpinnar att ta hänsyn till i vardagen (precis som alla kostråd som sköljer över oss) men det jag vill göra i boken är att ge en djupare förståelse av fenomenet sömn. Det är ingen självhjälpsbok i första hand, men med det beslutsunderlag som kunskap om sömn ger kommer ”självhjälpen” på köpet.

För att ta informerade beslut som kan förbättra din sömn – eller för att på annat sätt förändra ditt sömnbeteende – är därför mitt bästa tips att, ehrm, köpa min bok till exempel hos Bokus eller på Adlibris. Dessutom är sömn i största allmänhet något väldigt fascinerande. Det om detta. Sov gott.

 

, , , , , , ,

Comments (3)

  1. Hej Björn

    Har du någon koll på kulturskillnader angående sömn?

    Själv befinner jag mig i Hong Kong för tillfället och var jag än går tycker jag mig se en drös människor sitta/ligga/stå/gå och sova. Långt mycket mer än i något annat land jag besökt… Några idéer?

    • Björn Hedensjö

      Hej Jonas! Förlåt för världens senaste svar. I Hong Kong och på en del andra håll i Asien är en så kallad polyfasisk sömnkultur utbredd, där det är vanligt att sova på det sätt du beskriver. I flertalet västländer är sömnkulturen i stället monofasisk, med ett längre sammanhållet sömnpass på natten, medan man ex i vissa medelhavsländer har en bifasisk sömnkultur med två pass (natt + siesta). Skriver lite om det i boken.

Lämna ett svar till Jonas Hjalmar Blom Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *